Arkeologi

 

Arkeologi, eller även kallat fornkunskap, är kunskap om människans förhistoria. Det innebär den tiden då det inte fanns någon skriven text att läsa för att få information om människans historia. Det man studerar är det som människan har lämnat efter sig så som byggnader och ristningar men man kan även hitta olika verktyg som de tidigare människorna har använt. 

Arkeologin kan delas in i olika grupper där det finns historisk arkeologi vilket är den arkeologi som är efter det att man hade lärt sig skriva. Det är den arkeologi där man studerar den materiella kulturen under historisk tid. Det finns även andra grupper så som den som beskrevs ovan, arkeologin innan människan hade lärt sig skriva. Den kallas förhistorisk arkeologi. Klassisk arkeologi handlar om Grekland och Rom och egyptologi handlar om Egypten. Assyriologi och islamisk arkeologi handlar om Främre Orienten före respektive efter Islam. Sist men inte minst finns även historisk osteologi vilket är ett ämne inom arkeologin. 

Det finns både arkeologisk teori och praktik. Från start var teorin i hög grad mindre viktig än de skrifthistoriska perspektiven som exempelvis i Skandinavien som många gånger var sagohistorier och berättelser. Det är först efter mitten på 1800-talet som just den kulturhistoriska arkeologin uttrycks. Det är dessutom så här som det allmänna perspektivet kommer att se ut framöver. I alla fall fram till 1960-talet. Det som händer då är att några, lite yngre och för det mesta amerikanska arkeologer, dyker upp för att göra invändningar mot den kulturhistoriska arkeologin. Det som de yngre arkeologerna ville komma fram till var att de metoder som användes skulle vara betydligt mer naturvetenskapliga men även antropologiska. Detta gällde vid testning av hypoteser. 

Den praktiska arkeologin ser lite annorlunda ut. Den består av två olika formers utförande. Det är inventering och utgrävning. Just utgrävning har man sysslat med under några århundraden men idag är den väldigt avancerad när det kommer till  det teknologiska. Både grävmaskiner används men även små spadar, knivar och andra liknande verktyg. Det kan också förekomma att digital mätningsutrustning används idag. De metoder man använder sig av och även de begrepp man använder kommer till exempel från geologin som ligger väldigt nära tillhands. För att man ska få göra någon slags utgrävning i Sverige måste de olika länsstyrelserna eller Riksantikvarieämbetet besluta om det ska få genomföras. Det ska göras i enlighet med kulturmiljölagen och i den står bland annat att fasta fornlämningar inte får flyttas på eller fördärvas på något sätt. 

Arkeologin är en väldigt viktigt del i forskning och för att få reda på människans historia eftersom det mesta inte finns nedskrivet. Människan har inte kunnat skriva så länge i jämförelse med hur länge hon har funnits. Det var först i Mesopotamien för ungefär 5000 år sedan som den första skriften kom, den så kallade kilskriften. Människan, homo sapiens, har däremot funnits i omkring 200 000 år. All fakta måste alltså komma från arkeologin där man inte kan hitta någon skrift. Där det finns skrifter att tyda kan ändå arkeologin användas som ett tillägg för att kunna styrka teorier eller jämföra olika teorier med varandra.